iA


Första podd-boomen, revisited

by andersmi. Genomsnittliga lästid: about 2 minutes.

 

2005 åkte jag ner till Berlin för att träffa Tysklands förste podcastare, Nicolas Oestreich. Poddradion hade precis börjat hypas och Tyskland var det europeiska land där fenomenet såg ut att växa snabbast.

När jag träffade Nicolas Oestreich på ett kafé vid Potsdamer Platz, sa han så här:

– Amatörer bryr sig inte om orden på samma sätt som professionella. De säger saker rakt ut. Att lyssnarsiffror inte spelar någon roll leder också till att väldigt smala saker kan diskuteras. Jag är övertygad om att 2005 blir året då podcasting slår igenom på allvar.

Vid det läget fanns det 35 podcastare i hela landet och en publik på ungefär 30 000 människor.

Nu när poddradion till sist boomar i Sverige, tänkte jag att det kunde vara läge att kolla vad som hände i Tyskland efter den första hypen.

Så jag letade upp Nicolas igen och frågade honom.

– Först ville ALLA testa poddradio, berättar han i dag.

– Det var ett slags guldrush. Men det blev faktiskt tråkigt efter ett tag, eftersom de flesta amatörer gled över till att endast prata om andra podcastare. Eget material blev mer och mer sällsynt. Så förutom ett par undantag försvann faktiskt de privata poddarna. I dag finns det kanske runt 50 kvar som är relevanta.

Samma utveckling kunde ses vad gäller de stora mediebolagen.

– Tv och radio plockade upp poddradion ganska snabbt, men de privata mediebolagen, som hade börjat med att göra allt tillgängligt, reducerade sedan sitt material. Till sist hade de bara trailers eller korta snuttar kvar – och numera har de övergett poddradion helt.

Även Nicolas, som alltså var den förste att börja poddcasta i landet, slutade också efter ett tag.

– När vi började, var det för att vi ville testa det nya mediet. Vi ville gärna belysa podcast-utvecklingen, men efter ett tag gick det upp för oss att våra lyssnare redan hade läst vad vi skrivit om olika nyheter på vår sajt. Då kändes det som om det inte var värt ansträngningen att göra en poddcast av våra artiklar, vilket var ungefär vad vi gjorde.

När vi träffades 2005, sa Nicolas att han trodde att vi med poddradion skulle få ”radio on demand” – och att poddar från och med nu skulle bli det naturliga sättet att lansera musik.

– Det blev sant för prat-radion, men det kom inte att stämma för musikens del, säger han i dag.

– Visst finns det en del musikpoddar, men de spelar inte särskilt stor roll.

Inga kommentarer till ‘Första podd-boomen, revisited’

Lämna en kommentar